pussywagons

jo, även fast jag har mina diagnoser så förstår jag mer än vad du tror, jag ångrar så innerligt ibland att jag gick ut public med det, för ibland behandlas jag som om jag vore under all begåvning.

Jag är inte mindre människa än du, jag har enbart lite annorlunda tänkande och handlingar, but hey, alla är olika på det viset.

 

 

Fråga gärna, men gör inga hastiga fördömningar.

Jag vill se allt dethär som ett sätt att lära ut, ur en annan synvinkel. Men jag kommer aldrig riktigt förstå vad som egentligen är "rätt" för dig,  jag har alltid varit mig liksom, jag kanske inte bryr mig ett skit om hur du känner eller mår, men jag försöker sätta mig in i situationen, men jag har inte förmågan. Så säg inte att jag är självisk och känslokall.

 

jahaja , nu har alla dragit hemifrån igen, eller alltså, jag bor ju själv , har ju min lägenhet bredvid pappas.

så här sitter jag, i pappas morgonrock och lyssnar på Muse, dricker te och tycker synd om mig själv.

och vad gör jag om internet dör igen, totalt? tänder eld på mig själv och hoppar ut genom rutan typ. Jag hatar att vara ensam, om jag inte bestämmer mig för det själv.

 

apropå ingenting så fick jag ett avi om ett brev jag skulle hämta idag, jag fick lite panik över att det var från snuten eller någe, men det var papper från bup, kort sagt, mitt liv på 8 sidor.

där stod allting om min utredning, allt om mig. Saker jag inte ens visste om som mina föräldrar berättat om hur alt var när jag var liten, och om ärftligheter och släkt, mer alkohol&narkotika problem än vad jag visste.

Så härmed skyller jag på vrickad släkt.

 

 

tje! idag blir en lika tråkig men skön dag, har varit hemma hela helgen och tvättat som en galning och då istället stökat ner överallt, så idag blir det lite tvätt+allt skit i köket.

ibland önskar jag att jag bodde hemma :s

 

har suttit och varit fett avundskjuk på alla som har varit på P&L tex, menmen, jag hade redan varit däckad och våldtagen vid den här tiden så. jag tvättar hellre.

dagens riktigt jobbigas moment är att jag måste klä på mig och dra ner mot ica sen och handla smör&snus.

wää.

 

skitelisamma, ska väl göra någe vettigt,tje.

 

 

skönt som attan att allt är "klart" vilket det egentligen inte är, med tanke på mediciner och grejer.

men det lättar nu när man faktiskt vet något.

dom hade ganska många grejer att kolla upp, men uteslöt allt utom ADHD och Atypisk autism.

ADHD är ju ADHD liksom, Atypisk autism fick jag förklarat att det är enbart det "känslomässiga" grejen som jag fyller.

 

alltså, jag har nästan enbart Arg eller Glad, det här med sorg, empati för andra och sådant, nada. Men det visste vi ju redan. Jag har väldigt svårt att känna mig in i någon annans situation. Eller som min psykolog sa, jag har helt enkelt inte förmågan. 

 

Så nu blir det kanske lättare med allt, vet inte, skitnojjig över medicinerna, med tanke på att vi strulat med min Chrons i mångamånga år och medicinering där. Iallafall blir det Habilitering och samtal och grejs nu, kan tänka mig att även detta är förjävligt för mina föräldrar. jag drog fan på mig allt haha.